Mia-Marikas blogg
Börjar bli ansträngande
Nu får jag väl erkänna att jag börjar tröttna...
Jag har inget privatliv och det känns som om allt jag gör granskas av familjen.
Dessutom har mitt sociala liv bara försvunnit upp i det blå.
Det är inte riktigt lika lätt att ha ett sådant liv här i Borås i och med att alla vänner lever så olika liv och tyvärr bor så långt ifrån.
Så jag känner mig ganska uttråkad och kan inte riktigt slappna av för jag vill träffa folk och om sommaren ska fortsätta såhär kommer jag snabbt bli än mer rastlös än jag är idag.
Idag fick vi hit morfar och ett par andra släktingar och imorgon tar brorsan studenten så det kommer vara mycket folk här en stund framöver men på fel sätt om ni förstår hur jag menar. Kalas och sådana här saker är så ansträngda och underliga och jag har väl sällan roligt på sådana tillställningar.
Hur svårt är det att svara på ett sms??? Har messat varenda gammal kompis i stan och bara Challe svarar (du är inte så bara=P) Blir besviken på dem som tjatar om att jag ju aldrig är hemma i Borås men som när jag väl är här inte ens kan svara på en direkt fråga... Suck! Jag får inse att folk har egna liv ju. Kanske får jag börja umgås med min bror och hans outgrundligt stora bekantskapskrets.