Uppsats och jobb
Rutiner är bra till en viss gräns men nu är hela mitt liv alldeles för inrutat.
Jag går upp kl åtta, äter gröt och duschar.
Kl tio är jag på biblioteket och där sitter jag och S till 12 och jobbar med B-uppsatsen.
12-13 är det lunch och då värmer jag nån extremt vanlig maträtt.
Och så tillbaka till biblan till ungefär 16.
Resten av dagen spenderar jag framför tv:n för att jag är trött.
Vissa dagar jobbar jag istället.
Jag är väldigt glad för att få jobba, men det gör att jag är ännu mer fast i rutinerna.
Det värsta är att jag blir så trött av att jobba, både fysiskt och mentalt, att jag då inte heller orkar göra nåt
spännande efter jobbet.
Jag hade en spännande dröm inatt.
Jag drömde att jag var på Antarktis på forskningsresa=)
Det låter kanske lite löjligt och naivt,
men tanken på att få åka till en intressant plats och få göra nåt vettigt är lockande!
Jag tolkar drömmen och mitt sug efter spänning att jag bör gifta mig med en geolog.
Vilka fascinerande semesterresor va=P
Haha, vilka sagolika semestrar du skulle ha om du va gift med en geolog. Vad säger du om att vi tänker till lite extra på söndag och gör upp lite planer inför Stockholm? Typ när vi ska åka och sådär. Så vi får billiga biljetter =) Syns på söndag sötnos. Puss puss
Hehe, vad bra, då är det inte bara jag som inbillar mig att den är mer bebisformad =) Det är ju mysigare att fika hos dig än på stan tycker jag. Jag ringer dig på söndag innan vi åker, vet ju inte riktigt vart man kan parkera och så, men det löser vi då! Jag har hoppat runt på moln hela dagen, är helt överlycklig över att åka till Småland och mysa och träffa kusinerna och dig. Känns som det var evigheter sen vi träffades sist. Massa pussar och kramar
Förresten vadå normalt folk? Är dom inte normala i Växjö ;) Hehe
Hej underbara Mia! Jag tänkte inte på honom, men jag såg hans annons häromdagen =( Jag tänkte på Sara Magnusson, gick i samma sam c på gymnasiet. Man blir extra rädd om sina egna vänner och bekanta när så unga dör. Tänk om det är någon av oss nästa gång? Fast så kan man ju inte heller tänka, då blir man ju rädd för att leva. Du ska i alla fall veta att jag är sjukt rädd om dig, min lilla vän. Det var jättetrevligt att träffa dig förra veckan. Hela smålandsresan gav mig mer energi än jag haft de senaste veckorna =) När träffas vi nästa gång? Vet du när du kommer till Borås och hur länge du stannar, över jul? Puss
Förresten... var det han den där killen som ofta hade en mössa på sig och var ganska kort (eller typ som oss) och alltid kom och pratade med dig/oss i kapprummet? Han hade typ mörkblont hår har jag för mig... Finsk?
Åh, min underbara vän! Jag började gråta när du skrev att det var han med mössan... =( Usch, vad hemskt. Jag längtar, längtar, längtar efter dig! Klart vi måste försöka träffas. Du fattar inte vad avundsjuka vi blev! Winnerbäck liksom. Lilla familjen vill absolut följa med till sommaren. Lika bra att den lille/a lär sig bra musik från början =) Jobbigt med jobbet, jag brukar alltid tänka på att inget jobb i världen är värt att kompromissa med sin hälsa för. Så känns det tungt tycker jag absolut att du ska sluta. Att du mår bra är viktigast! Nu ska jag slita mig från datorn (svårt) och gå och lägga mig. Ska upp om några timmar och jobba, jobba, jobba! Puss på dig sötis
Hörru, lite dåligt med uppdatering tycker jag! Vad har du för dig? Jobbar och pluggar massor antar jag. Puss