Lyckan kommer och så går den...

Jag är precis hemkommen från Tunisien.
Underbara, vackra, fantastiska Tunisien.
Och jag vet inte vad jag ska ta mig till, för nu känns allt fullkomligt tomt och meningslöst.
Det finns liksom inget hopp om att vardagen här någonsin kan mäta sig med den lycka som jag känt den här veckan.
Javisst ska man skilja på semester och vardag, men så här svårt ska det inte behöva vara.
Jag tror mig veta att jag hittat "the love of my life" dessutom.
Och han lever på en annan kontinent.
Jag tror aldrig någon förstått mig som han gör.
Och jag har defintitivt aldrig träffat en person som gett mig så mycket värme och trygghet som han gett mig.
Och ändå har jag bara känt honom i mindre än 48 h.
Jag är inte blåögd och naiv och därför vet jag att skilja på semesterflirt och något seriöst.
Det gör så ont så ont och det är tomt och kallt i Sverige, min lägenhet och i mig.
Mitt nya mål i livet är han, min dröm, som blev sann!

Kommentarer
Postat av: Challe

Usch, det känns alltid som en tom kall bakfylla när man har varit bortrest och kommer hem.


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback