Mia-Marikas blogg

Om det gick bra med datorhelvetet igår så är det tvärt emot vad det varit idag.
Vi har inte kommit överens det minsta!
Eller jaa, datorn har väl skött sig men ekvationerna stämmer ju inte överens med logiskt tänkande!
Ursäkta men, får vi ett nollprocentigt utslag finns ett samband och det styrker vår 1-hypotes...
Hallååå! Var i heelveete är logiken bakom detta?
Iaf efter att ha skickat in uppgiften där jag påstår raka motsatsen mot hur det tydligen skulle vara fick jag ett jävla (pinsamt - så här i efterhand) utbrott. Vågar påstå att jag inte imponerat på någon i datorsalen idag iaf...
Jaja, inget några cigg inte kunde lösa tänkte jag. Magiskt!
Har skickat in det nu, men om det är fel nu lägger jag ner alla försök att klara kursen.
Hoppas på utekväll ikväll, men alla verkar vara panka. Men efter att ha lockat A med gratis sprit verkar hon lite intresserad iaf. Fan att man ska behöva köpa sina vänner för att få lite sällskap!

Okej! Jag har humörsvängningar, det är bara att konstatera om man ser till de två senaste veckorna. Det går så snabbt mellan humörväxlingarna att det är svårt att hänga med, inte minst för omgivningen.
Gårdagskvällen hjälpte verkligen till att hitta rätt balans igen=) Tack E! Hjälper att deppa ihop, eller jaa, det blev nog inte så hemskt mycket deppande, mer alkoholiserade samtal om allt möjligt. Men nu är Hultsfred iaf på planeringsstadiet, hoppas jag, eller var det bara fyllesnack=P
Idag har jag varit väldigt produktiv! Jag är halvklar med Chi-fucking-kvadratuträkningarna. Spss och jag har kommit varandra mycket närmare under förmiddagen framför datorskärmen och måste erkänna att det är ganska kul att få låtsas vara en datanörd och haspla ur sig dels datortermer (jag knappast förstår) och matematiska formler (som jag förstår ännu mindre) och hoppas på att nån i datasalen ska tänka "wow, det lät avancerat!" Haha, vad man kan bli road av smått.
Ikväll ska jag jobba ett par timmar. Knappast värt att ta ett två-timmarspass rent ekonomiskt men får ju ställa upp, nästa gång kanske jag måste byta bort mitt pass. Tar fan lika lång tid att ta sig till och från jobbet som passet är på. Helgen ser jag verkligen inte fram emot! Jobbar 16.30 - 00.30 både lördag och söndag. Snacka om att det inte finns en chans att ha ett socialt liv. Jaja, bra pengar blir det. Har ju inte jobbat något alls i februari så det gäller att plocka pass de sista veckorna för att få någon slags lön i mars.

Att sväva i ovisshet efter att ha släppt på principer gör ont.
"Hoppas på ett kort som inte lagts" är en perfekt beskrivning för hur jag känner.
Lars är en klok man, poeten nummer ett!
Nejmen så här är det:
Trots ihärdiga försök att bygga upp en mur som ingen kommer förbi utan min tillåtelse har jag inte nog kunnat förtrycka hoppet som alltid har glött där bakom. Min mur har varit mitt skydd - folk behöver inte veta vem som gömmer sig under stenen. Visst är det tufft ibland, det är ensamt, men den har fyllt sitt syfte: jag har inte tillåtit mig själv att känna och hoppas och har därmed inte blivit sårad på ett jäkla bra tag. Jag är inte sårad.. Än. Men det finns en risk för att jag kommer känna så strax. Men jag har bara mig själv att skylla: jag visade för mycket, jag visade hur jag verkligen tänker och känner. Folk blir nog skrämda av sånt.
Tillbaka in bakom muren kanske? Och slänga bort nyckeln... Ignorera våren.

Så jävla skönt att vara tillbaka! Visst har jag haft det riktigt bra i Borås men att bo hemma igen blir lite mycket. Återigen kan jag konstatera hur mycket jag uppskattar egen lägenhet, samma konstaterande jag gör efter varje visit hemma.
Resan till Österrike var bra. Fint väder hela tiden och alkoholstinna dagar. Har dock haft extrem internetabstinens som nästan kan mäta sig med nikotinabstinens. Hur efter är ett land (eller iaf en by) som inte förstår värdet i internetkaféer??
Hemkomsten inleddes mycket bra med lite plugg (med stor betoning på "lite") och långlunch med A. Tänk vad två veckors frånvaro kan kännas uppfriskande! Dock lite långtråkigt ensam i lägenheten en söndagkväll... Ska ta en långpromenad och hoppas (förjäves) på stjärnhimmel.
Efter att ha musiken som mitt enda vettiga sällskap i en hel vecka (njaa, riktigt så illa var det nog inte) kan jag konstatera att Thåströms "Karenina" helt klart är den vackraste kärlekssången som någonsin skrivits.

Något har iaf årets Melodifestival gett, kunskapen om Lasse Lindhs existens. Jag vet, jag är helt ute men har aldrig hört honom innan! Tror jag är kär i texterna!

Igår fyllde jag då 22 år. Jag hade en fantastiskt omväxlande dag. Dagen började med smörgåstårta (vanlig tårta var slut på City) och sång. Mamma bjöd på lunch, sushibuffe på Eest=D Mitt absoluta favoritställe! Jag hann hem och vända sen in till stan träffa Challe lite hastigt och mycket lustigt. Oj vad vi skrattade! Därefter åkte jag ut till Sjöbo för att baka Semlor med L. Dock kunde vi snabbt konstatera att ingen av oss tycker om denna bulle så vi bytte ut grädden mot vaniljvisp och marsipanen mot smält choklad. Dessa något lättflytande kreationer tog vi med ut till skogarna utanför Dannike där vi bjöd två bilmekande bekanta till L dessa. Bullarna gick hem och så också vi. Eller vi åkte hem, för det är ganska långt ut till skogen=P Hem igen en sväng. Bestämde filmkväll med H åkte återigen ut till Sjöbo, denna gången blev jag hämtad. Hos H blev det några vinglas (med några menar jag ungefär 10) och sista bussen hem hade gått för länge sen. GuitarHero (fattar fortfarande inte charmen), Lasse Winnerbäckskonsert på dvd (sågs två gånger på min begäran) och djupa samtal blev avslutningen på min födelsedag. Kom hem alldeles nyss och är nog fortfarande rejält påverkad då jag slutade dricka kl 5, stupade i säng och var tvungen att gå upp 8 för att hinna hem och byta om innan optikern, vilket är nästa äventyr på schemat. Ikväll blir det kalas=)

Förlåt Challe för min bloggtorka - nu ska jag genast se till att uppdatera dig lite. Har dock en känsla av att du vet allt jag kommer skriva=)

Vårterminen på universitetet har börjat och därmed en ny kurs. Läser just nu utvärderingsmetodik för samhällsvetare - ett ganska brett ämne som inkluderar bland annat utvärdering av policy och politik och statistisk utvärdering. Den förstnämnda har jag inte riktigt frått grepp om inte heller fått någon bra bild, då föreläsaren är otroligt subjektiv i allt han säger, kanske inte så konstigt då han faktiskt är kommunalpolitiker. Men ska han också vara pedagog får han väl försöka anta den rollen då det gäller. Den andra delen som jag bara läst en vecka är helt fantastiskt intressant, trots en del inslag av ekvationer (siffror och matematik får min hjärna att svimma). Har aldrig läst en metodikbok med samma iver som jag nu gör! Och kära gamla SPSS (datorprogram för statistisk bearbetning) är officiellt tillbaka i kursplanen=P

Jobbar nu för tiden i snitt ett par gånger i veckan, vilket har underlättat väsentligt. Som ni kanske minns var jag helt slutkörd innan jul pga 5-dagars arbetsveckor tillsammans med 7-dagar pluggveckor (b-uppsatsskrivning - bävar för c-uppsatsen!!!). Kan till och med säga att jag nu trivs helt ok på jobbet. Ska jobba ikväll 17.30-21 vilket faktiskt är mitt favoritpass, speciellt då Jessica är arbetsledare (då får jag gå ut med soporna - läs: gå ut och röka). Söndag är sista arbetspasset innan jag åker hem till Borås.

Notera att jag lägger upp min tid i olika perioder beroende på vad som är centralt just nu. Just nu är naturligtvis hemresan (och resan till Österrike i samband med detta) mitt fokus i livet. Annars är det kursperioderna (oftast 5 veckor, denna gången 10 veckor) min periodräknare, så också datumet för när studiemedel och lön kommer.

Som sagt åker jag hem till underbara (?) Borås. Främst är det mina kära vänner Challe och Becca och mina underbara familj som gör Borås så underbart men ibland saknar jag staden också. Det är så typiskt att man ser det bra i hemorten först när man kommit därifrån, har nog aldrig tyckt om Borås som nu. Fyller år på tisdag och det är härligt att få vara hemma över den dagen. På onsdag blir det synundersökning (men säg inte till mamma att jag vet om det för det ska bli en överraskning - kul födelsedagspresent va=P) och sen blir det en tur till Gbg och pappa. Mamma undrar om jag vill ha ett kalas på tisdag... Vill jag det? Känns lite krystat men det hör väl till så jag får slå slag i saken!

Österrike var väldigt länge sen sist! Jag har nog missat vår årliga resa i tre år i rad nu på grund av tidsbrist. Men nu bär det av. Vi ska till en ort som heter Pitztal och ska ligga nära Tirolens huvudstad Innsbruck. Hoppas hoppas hoppas på fint väder för det har vi inte haft mycket av här i redan sen innan mörka Småland. En varm choklad (Jägermaister) eller kall öl i handen i en solstol på terrassen är inte helt fel=)

Så nu ska jag ta och få helgen att gå - vilket ju inte alls blir så svårt då älskade Becca kommer=)

Puss speciellt till Challe och den lill*:) Syns snart min älskade bästis!

Okej, en förklaring är nog på plats här!
Mitt förra inlägg med Thåström och FanFanFan skrev jag på fyllan
och som de flesta vet så ska man inte ta fyllon på allvar!
Dagen efter insåg jag vilken pinsam reaktion jag fått till där!
Alltså ska jag härmed berätta att livet fortfarande leker och ingen
kille påverkar mitt humör, varken uppåt eller neråt!
Girlpower!!!
Haha!
Dock hade jag ett spännande äventyr här om natten;)
Men mer om det ska jag inte offentliggöra här!
Så nu är jag rastlös och vill ha ett nytt äventyr!
Carpe Diem-power!

Plötsligt känns livet väldigt rutinartat igen.
Rutiner är bra till en viss gräns men nu är hela mitt liv alldeles för inrutat.
Jag går upp kl åtta, äter gröt och duschar.
Kl tio är jag på biblioteket och där sitter jag och S till 12 och jobbar med B-uppsatsen.
12-13 är det lunch och då värmer jag nån extremt vanlig maträtt.
Och så tillbaka till biblan till ungefär 16.
Resten av dagen spenderar jag framför tv:n för att jag är trött.

Vissa dagar jobbar jag istället.
Jag är väldigt glad för att få jobba, men det gör att jag är ännu mer fast i rutinerna.
Det värsta är att jag blir så trött av att jobba, både fysiskt och mentalt, att jag då inte heller orkar göra nåt
spännande efter jobbet.

Jag hade en spännande dröm inatt.
Jag drömde att jag var på Antarktis på forskningsresa=)
Det låter kanske lite löjligt och naivt,
men tanken på att få åka till en intressant plats och få göra nåt vettigt är lockande!
Jag tolkar drömmen och mitt sug efter spänning att jag bör gifta mig med en geolog.
Vilka fascinerande semesterresor va=P

Detta är verkligen inte mitt första blogginlägg angående ämnet sluta röka, men det är ett ämne som tål att upprepas. Jag har insett att det inte går att sluta bara så där, utan den här gången testar jag ett nytt sätt nämligen att trappa ner. Både av ekonomiska och hälsoskäl har jag under ett par veckors tid enbart köpt ett paket varannan dag, alltså har jag skurit ner till hälten mot vad jag rökte innan.

Systemet fungerar faktiskt i motsatts till hur det fungerat när jag slutat på en gång. Jag har ingen vidare plan för hur jag ska gå till väga i fortsättningen men det logiska är naturligtvis att fortsätta skära ner. Snart ska jag skära ner till var tredje dag. 

I och med att rökningen är en sån last för mig och har varit omöjlig att ge upp funkar det här tillvägagångssättet för att jag ändå har nästa dag att se fram emot, hur tragiskt det än låter. Samtidigt avvänjer jag ju kroppen från det beovet jag har av nikotinet.

Märk dock att jag bara har en restriktion mot att köpa cigaretter, inte mot att röka, varannan dag. Bjuder nån så tackar jag sällan nej, men detta är ju en process=) Snart kan jag nog tacka nej till och med.

Herregud vad den är charmig!!! Vill verkligen ha den, har till och med röjt fram en plats där den skulle passa så fint! Fast jag kan inte lägga bud på den då den finns i Stockholm och det finns inte en chans i världen för mig att hämta den där=S Min dröm är död!

Hade faktiskt kul i tisdags när vi var ute=)

Jag har en vän som är med i försvarsmaktens tämligen nystartade funktion Nordic Battle Group, som är en insattsstyrka som på kort tid (efter 10 dygn ska de vara operativa) ska kunna rycka ut till ett oroligt område. Därmed har jag kollat upp sidor och bloggar som har något att säga om detta och funnit många olika åsikter vid sidan om faktainhämtningen. Naturligtivis är försvarsmakten och EU positiva (EU är uppdragsgivaren) medan många privata bloggar uttrycker ett stort missnöje. Jag ställer mig frågan: Vem har rätt och vem är mest objektiv i frågan? Spontant reagerade jag med missnöje på de privata bloggarnas reaktion och jag tyckte (och tycker även nu) att man inte ska basera sin åsikt, speciellt i publicerad form, på okunskap. Samtidigt är naturligtvis svenska försvarsmakten och EU mycket subjektiva i sin syn då bäda tjänar på att ha en snabb och effektiv insattsstyrka. Dock har dessa sist nämnda funktioner mycket erfarenhet och, förhoppningsvis, en realistisk förväntan på vad som kan väntas och en relevant plan och utbildning för min vän och alla andra inryckta.

I och med att jag själv gjort värnplikten kan jag förstå önskan att få göra utlandstjänst eller ingå i NBG och därmed är min åsikt och ställning färgad. Jag undrar dock om alla unga (med enbart värnplikten i bagaget) går in i projektet med rätt inställning. Vet de vad som väntar? Kan en 20-åring vara nog förberedd för att skickas ut i krig? För nu talar vi inte längre om en fredsbevarande styrka utan insatsen kan gälla även strid (iaf vad jag förstod det som). Vad jag förstått av traumapsykologi kan ingen vara nog förberedd på en stor chockerande händelse men genom erfarenhet kan man klara sig undan lättare, och det är ju just erfarenhet dessa unga människor saknar.

Jag frågade min vän om han inte är rädd. Han svarade att han inte är det för att han är beredd att dö för att göra en skillnad i världen. Detta gör min väldigt stolt och rörd, för det är rätt inställning! Jag hoppas bara att Försvarmakten ser till att ge en utbildning som täcker bristen av erfarenhet så att ingen ska behöva dö för sin önskan om att göra världen till en bättre plats.

Rubriken är en kommentar jag fick av en rar försäljargubbe som jag köpte armband av på Ströget. Ja de är faktiskt riktigt konstiga! Kommentaren var dock så rolig, speciellt då han i föregående mening precis dels förbannat Becca för att hon rökte och dels uppmanat henne att skaffa sig en pojkvän som dyrkar henne=P Det hela slutade med att försäljaren önskade han var några år yngre för att då skulle han minsann satsat på oss.